The sweetest sin of all...~

Jag ansåg att det nu är dags för den årliga uppdateringen.
Även om jag är väl medveten om det faktum att min blogg är en plats av lärdom så djup att lärda män från jordens alla hörn söker sig till den och att alla världens folk lider varje sekund mellan mina inlägg så kan jag tyvärr inte tvinga mig själv till några mer frekventa uppdateringar.
Innan ni skälver av fruktan över att detta antagligen kommer vara mitt enda inlägg på minst sex månader så vill jag att ni skall finna frid i att det åtminstone är ett inlägg.

Nåväl, till att börja med kan vi väl ta och sammordna en kort sammanställning av min nuvarande situation.
Jag är 18 år i just detta ögonblick, klockan sex på morgonen en söndag 2010. För att sätta det hela i ett större perspektiv skulle vi väl kunna säga att jag väntar på att börja universitetet.
Åtminstone är det vilken bild jag skulle ge de flesta undrande utomstående över 25 år.
Som vi alla vet väntar, även om väntar börjar bli ett allt mer felaktigt ord, på att ordentligt sätta igång min Starcraft 2 karriär.
Ett fenomen jag känner ofrånkomligt närmar sig men som jag ändå ständigt lyckas skjuta en hundradels sekund framåt i tiden. Det irriterar mig.
Nåväl, nu när andra människor börjar skolan, och så vidare (eller om vi ska avhålla oss från dåliga lögner och klargöra; nu när en annan människa uppehåller sig otillgänglig i Umeå) så tycks det som om potentiella hinder ska vara mycket, mycket lättare att frånkomma.

Nåväl, nästa sektion.
Jag noterar vid åtanken på ofrånkomlighet att min födelsedag närmar sig allt mer. För de dåraktiga nog att ens betänka möjligheten att köpa en present kan jag säga detta:
Bekymra er inte. MEN, om ni nödvändigtvis måste bekymra er så köp mig en lagomt utstickande vintermössa. Det är den enda nödvändighet jag kan tänka mig inom rimlig prisklass...

Jag har konstaterat att mitt liv står inför en uppenbar förändring. Insikten att jag inte längre kommer kunna fortsätta i redan utprövade tillvägagångssätt är både behaglig och bekymmersam.
Jag kan motvilligt erkänna att jag har en ytterst besvärlig ådra av sentimentalitet. Jag kommer med stor trolighet sakna gymnasiet.
Den stora förändringen kommer dock vara en fullkomligt oberoende ensamrätt på mitt liv och mitt eget lärande. Jag skulle utan att ljuga kunna påstå att det är något jag väntat på en lång tid, dock nu när den är här så noterar jag en viss, mycket litet men ändå närvarande, grad av osäkerhet.
Just den osäkerheten tillhör dock en ofördelaktig och utbebbande tankebana så jag är inte alltför bekymrad. Anpassning har aldrig varit något större problem.

Elin är ett ämne som mer och mer upptar mina tankar på senaste tiden. Väl förståeligt så är jag väldigt missnöjd med att falla tillbaka till ett regelrätt distansförhållande.
Visserligen är det ett fenomen vars fördelar inte bör överses, men jag har kommit allt oftare att slås av insikten att jag faktiskt tycker om henne... väldigt mycket.
Vid alltför många tillfällen med all säkerhet för mycket.
I grunden stör fenomenet mig för att jag inte längre kan förutse vad som kommer hända med vår relation. Det är knappast ett faktum som ger mig panik men det uppbådar en viss oro. Också ett bevis på att jag är alldeles för fäst vid flickan.

Jag intresserar mig allt mer för psykologi och allt därikring. Att bedömma beteenden, både hos mig själv och andra blir allt mer roande. Det är spännande att utforska hur våra sinnen fungera och bevittna till vilka gränser de kan gå om vi tvingar dem.

Med detta tror jag vi påbörjar avrundningen av dagens inlägg.
Nu råkar jag dock vara väl medveten om att största delen av min läsarskara knappast är intresserade av ett allvarligt inlägg.
Fruckta icket, vänner små. Jag glömmer ingen i min årliga uppdatering. I just den sista sektionen av mitt inlägg tänkte jag utlägga hur vårt senate lan fortlöpte.

LANET I SAMMANFATTNING - EN ANALYS AV DAVID:

1. Jag, Tim, Simon, Nicklas komemr fram efter att ha åkt i en Jävligt liten bil till Martins gloriösa lanpalats - den plats som kallas "bagarstugan" (mera känd som "lanstugan"). Trodde vi.
Så fort vi kommer fram får vi veta av självaste lanvärden själv att vi inte alls ska vara i lanandets himmel utan istället måste vara i Martins rum. Det i sig hade knappast varit något större problem om det inte varit så att Martins bryska föräldrar varit hemma och klart och tydligt kungjort att vi "SKULLE VARA TYSTA!!!".
Lanet börjar sedan bra som vanligt med att vi utan framgång försöker koppla ihop våra datorer i ungefär en timme. Boven i dramat var, förutom dåliga internetsladdar, min egen kära bärbara som plågas av det skoningslösa "anti"-virusprogrammet Macafee... Ett program som är så pass hängivet att det vägrar alla försök till avinstallation och istället för att bara blockera virus även blockerar... well, i en enkel sammanfattning Allt.
Efter en hård och verkningslöst kamp med djävulens eget antivirusprogram så fick vi igång allting. Självklart kunde då ingen enas på vilket spel vi skulle spela. Dialogen såg ut ungefär såhär;
David, Tim, Nicklas: "Vi kan spela i princip allt sålänge det är ett fördelaktigt lanspel och alla datorer klarar det."

Martin: "VI SPELAR... MODERN WARFARE 2!!!!1" (som självklart Tims dator inte klarade av)

Simon: "Jag är ledsen... jag vill bara spela dominions..." (som är ett turbaserat strategispel utan grafik. Perfekt lankänsla)

Gnåmen: "Glöööö..."

Det hela slutade inte helt ovanligt med att vi spelade wc3...

Efter att ha lanat intensivt till klockan tio på kvällen uppstod dock seriösa komplikationer i gruppen. Efter att ha avslutat de ständiga klassikerna wc3, starcraft och jedi academy så återkom debatten (som fortsatte på precis samma sätt)

det hela slutade med att vi påbörjade en match sins of a solar empire. Vi bestämde oss att köra på lag så att matchen blev en 2v2v2. Lagen var som följande;

Tim & Nicklas

Gnåmen & Simon

David & ...Martin

Många förändringar i lagsammansättningen skedde dock snabbt. Det första notabla var väl att jag själv blev sviken av min egen allierade som istället för att leda sitt rymdimperium till framgång prioriterade någon random amerikansk tv serie...

Nicklas blev som vanligt utsatt för den klassiska (och ständigt lika roande) "TEAMA NICKLAS!!" effekten.

Efter sins matchen som avslutades anti-climax artat med en disconnect så detorierade dock hela lanet.
Martin, som by this point hade blivit helt besatt av Modern warfare 2 (vars namn han ständigt skrek ut över rummet) tappade all kontakt med mänskligheten och vägrade att uppmärksamma några andra spel.
Nicklas, Simon och Tim som piskats upp tidigt av Liv föll en efter en i skamsen sömn medan jag, Gnåmen och Martin till slut (mycket tack vare Martins relentless efforts) enades i just Modern warfare 2.



Nåväl, med det så avslutar vi dagens session. Jag önskar er alla en god fortsättning, då jag kommer vara fullt upptagen med att försäkra min egen.

Den stora drabbningen...

Gästbloggerier.

Imorgon blir en intressant dag.. David vs. Johan Aasa i en episk strid om kommunismens ära. Johan kommer lätt vinna^^
Förlåt David, men det är faktiskt sant! Du har en förmåga att bli lite.. upprörd.. när folk säger saker du tycker är fel. Lite för frustrerad för att sedan kunna bryta ner din motståndare i klassisk David-stil.
Men vad vet jag, jag kan ha fel. Och förmodligen är jag lite partisk ;)
Men jag lovar att jag hejar på dig! You are the greatest! .. förutom jag.

David har dessutom lovat att han ska börja blogga igen när jag börjar skriva vettiga saker i min blogg. Så, heum, ledsen mina vänner, David kommer förmodligen Aldrig skriva ett enda inlägg till i den här bloggen. Men låt oss bearbeta honom tillsammans. Kanske går det att knäcka hans åsneliknade tjurighet! I annat fall kan vi klubba honom med en säl. Det skulle han säkert gilla.
Jag skulle gilla det i alla fall.

Sova nu, David också. Sov David.

All makt åt Tengil! / Lorden


Onsdag

Det är inte helt lätt att vara David alla gånger. Ibland blir man översprungen av en skog i sina tappra försök att upprätthålla sin heder och sitt rykte som magiclegend. Dessutom måste man utstå att dagligen bli överglänst av personer som går ledarskap och som med sin utstrålning, karisma och uppenbara intelligens inte kan hjälpa att det är bättre än alla andra.

Ps. Maja är bäst i hela världen. Jag vill bli Majas personliga inkvisitor.

Tack och hej, leverpastej!
/David

Sanningen om David

Hej allihopa! Det är Maja, och jag har bestämt mig för att gästblogga i Davids blogg idag eftersom att han själv aldrig uppdaterar. Kanske blir han arg på mig, jag har liksom inte frågat om lov, men jag är förmodligen mer än sju mil ifrån honom för tillfället och det är ett helt påsklov tills jag kommer träffa på honom igen, så jag känner ingen fruktan för mitt liv. För tillfället.

Nu tänkte jag avslöja fem av Davids djupaste hemligheter för er. Jag vet dem eftersom att jag är en Jedi och fick honom att avslöja dem för mig under inflytande av mitt fantasktiska Jedi-mind-trick.
- Du vet att det är sant. *using the force*


1. David är väldigt rädd för mig eftersom att han vet att jag är kejsare över välden, och Persön.

2. Han utger sig för att vara en människa, men egentligen är han en säl! Oo!

3. Han är aktiv feminist.
 
4. Gudrun Schyman är, förutom mig, hans stora idol.

5. Bakom hans cyniska och bittra fasad bor en snäll och glad kille som gärna vill ha en kram! Så ge honom en kram när ni träffar honom. Säg att han är värdefull. Det kommer att göra honom alldeles varm om hjärtat!
Jo, ni örde rätt, David har faktiskt ett hjärta! Det avslöjandet får ni på köpet.

Jag återkommer inom kort (under förutsättning att jag fortfarande lever) med nya, spännande fakta och avslöjanden om vår käre vän.

Glad Påsk :)


Social Human Interactions



Post your answers in the comment section Below.

...

Kom hit.

Im afraid you are my obsession.

Jag hatar att tycka om folk. Det känns i allmänhet väldigt onödigt.
Det känns i allmänhet väldigt självklart att tycka om dig.

Om jag var bra på sånt här skulle jag skriva något episkt. Något i stil med att likna ditt hår vid något vackert naturfenomen, etc.
Men det kan jag inte. Because there is no comparison.

BEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEETAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!

ÅåÅååååå, VIIIIIIILKEEEN HÄÄÄÄRLIG DAAAG

Enough IS not enough

Hej.

Det ska visst vara fördelaktigt för en man att uppdatera sin blogg i dessa mörka dagar. Just därför, utan annan övergripande anledning whatsoever tänker jag göra det.

En status check: Jag vaknade halv 12 inatt... som de flesta förhoppningsvis kan förstå så var inte det med största fördel. Måhända var det måttligt naivt att gå och lägga sig klockan 7. Nåväl, för övrigt känner jag mig allmänt sjuk. Var förkyld hela förra veckan, ett fenomen som verkar finna ett stort nöje i att hålla mig kvar i sitt grepp. Nåväl, jag ifrågasätter inte den absolutas vilja. Om hon vill att jag ska vara äckligt halv sjuk så finns det en anledning inte ens Jag kan se bortom. Måhända kommer världen snart slukas av ett oändlig mörker.
Eller snarare en drottning... med en oändlig aptit.

<Här är den censurerade delen då jag disskuterar hur jag funderar på att sluta bry mig om saker.>



Förövrigt så tänker jag ändra min livsstil slightly under den kommande perioden. It might actually be interesting~

Jag kan faktiskt utan att tillämpa allmän självgodhet konstatera att ett stort antal människor kommenterat att jag är måttligt talangfull på... well, alot of things actually. Det är intressant och faktiskt väldigt passande faktum, true or not, eftersom jag har ett visst intresse i att... well... bli så bra som möjligt på various things.~
Faktum är att jag mår jävligt dåligt om jag inte får tiden eller möjligtheten till det. Som nu till exempel.

I små tidsperioder har jag nöjet att uppleva hur mina färdigheter inom diverse områden som står i mitt intresse att vara bra på fade'ar. Detta är ett ständigt återkommande fenomen, och jag vet inte om det är på grund av det naturliga i att man faktiskt inte kan vara bra på allting hela tiden (vilket jag starkt vill förneka), att mitt medvetande faktiskt har bra och dåliga tidsperioder, att min livsstil drar ner det hela eller helt enkelt min allmänna oförmåga. Det här råkar vara en sådan period och det stör mig otroligt mycket.

Just därför har jag bestämt mig för att utföra ett litet... projekt~
Test my limits så att säga.
Jag har satt upp en del mål för mig själv. Något jag inte sällan gör. De här målen råkar dock vara medvetet ofördelaktigt olika. De är mål som skulle vara besvärliga att gå efter var för sig. Just därför kommer det bli en intressant... utmaning att satsa på alla på en gång. Måhända kommer det hela resultera i ett allmänt sammanbrott. Måhända kommer det resultera i att jag faktiskt kommer fram till någonting.

Mål 1: wc3.

Jag har alltid gillat wc3. Jag har alltid legat relativt bra till jämtemot den omgivning jag spelat i (dvs de teams, spelare, osv) och jag är säker på att de flesta har hört mina endlösa braggings angående det hela.
En sak stör mig dock; jag har aldrig fått betalt för att spela. Något jag ämnar åtgjärda~

Faktum är att jag råkar ha skapat en liten wc3 blogg. Mer för att kunna hålla koll på mina egna framsteg inom området än något annat men... Yeah, just a note.


Mål 2: Träna.

Jag kan inte påstå att jag är eller någonsin har varit speciellt bifftränad. In good shape perhaps, but it pretty much ends there. Det är faktiskt något som stör mig till mycket stor del. Jag har aldrig till någon större del varit särskilt outstanding inom området.
Träning kan vid första åsyn tänkas som något som kräver mindre tankeverksamhet än till exempel strategispel. Detta är fruktansvärt fel. Faktum är att det kräver stora, stora mängder planering och kunnskap. Och vilja. Och framförallt Tid. Något som gör att jag med ett realistiskt synsätt in mind inte kan planera några större achievements inom området.

To put it short: I sommras vägde jag 68... nu väger jag ~60. I sommras tog jag ~70 i bänk (äkta disco gym style~~) nu tar jag... mindre. Jag ska ta 80.

Mål 3: Skriva.

Jag orkar inte med några större utläggningar här. Jag gillar att skriva. Faktiskt. Men jag hatar verkligen att vara så frustrerande dålig på det som jag är just nu. Men vare sig jag vill eller inte så kommer jag skriva en novellsamling på minst 50 sidor (som projektarbete #2).
Till min fördel har jag dock många idéer jag vill få ner. Förhoppningsvis kommer det bidra till att få mig på rätt spår inom området.
Men skrivkramp eller inte. Jag Kommer skriva ett x antal noveller under terminen.

Faktum är också att jag även råkar ha skapat en liten blogg att slänga upp noveller på. Inte bara för att det faktiskt är i mitt intressa att åtminstone Någon med måttligt intresse läser det jag skriver, men även för att jag känner att det är en bättre samlingsplats för mina skriverier än min skolmail... <<


Mål 4: Magic.

Jag vill bygga en ally-lek med Elin x'] och en draklek... en sista innan mitt kapital tvingar mig att sluta med tidsfördrivet~



Så, här skulle jag blygsamt kunna säga: "vi får se hur det går" eller mer in character säga: "vi Vet redan hur det kommer gå".

And of course we do.

bajs

bajz

How long, my eternity?

Ikväll concludar jag min gloriösa blogg och därmed ännu ett kapitel i mitt liv. Jag känner att den inte längre kommer vara... relevant.

Då jag är på måttligt negativt humör as of late så är jag rädd att det blir så ironiskt att den avslutas med ett skamlöst melodramatiskt inlägg. Ironiskt eftersom det var det jag fruktade mest att det skulle komma till...

Det är naivt att förutsätta att förändring är något som sker över ett ögonblick; det är snarare någonting som föds. Just på grund av detta fenomen är jag just nu fruktansvärt frusterad över hur starkt mitt sinne är knutet till den regeln. För att överskugga tankekedjor som vägrar sluta upprepas tänkte jag dedikera mig själv till något som kräver sådan pass tankemässig ensamrätt att det kommer finnas lite plats för annat.

Ja, ni gissade rätt: wc3.

Och nej, att saker inte går som man vill är inget som får livet att upphöra. Tvärtom, det öppnar för new beginnings (säger han överdrivet dramatiskt). Och faktiskt passar det mig bra då jag gillar att ta en sak i taget, om sedan ett intresseområde skulle bli tråkigt, ofördelaktigt eller jag helt enkelt skulle misslyckas med eller som i det här fallet mot min vilja så finner jag det ytterst bekvämt att stänga ut allting som associerats till det då det förlorar just sin relevans.
Som förövrigt blir fallet med den här stackars bloggen. x']

Det här beteendet betyder inte att jag ångrar någonting av vad jag gjort och upplevt. Tvärtom, det är ytterst sällan något sådant händer för mig. I've had a good time, despite the complications and I wouldn't change that even if I knew it would come down to the same thing. Much because Im often glad it came to something. Detta applyar bra även i det här fallet~

Nåväl, jag skulle kunna fortgå med liknande utvärderingar i nära på all oändlighet. Jag tänker bespara eventuella läsare samt mig själv den plågan då jag vet hur mycket jag skulle komma att se ner på mig själv i framtiden. Istället tänkte jag presentera en liten SÅNG som jag tycker är ett mycket bra exempel på den monolog en del av mig för med en annan numera.

Celldweller - The best it's gonna get

Sit down and shut up I don't want to hear a word come out of your mouth
Why won't you listen to me?
You're dreaming - outside life's great but inside you're screaming
It's not how you thought it would be?

(Aimlessly)
Are you hoping for something?
(Patiently)
Waiting for some sign?
(Mindfully)
It's time to jump in or simply get the hell out
(Finally)
I think you better make up your mind

Your perfect world
Has been upset
And this is the best it's gonna get

C'mon, get up shake it off and work your way beyond the fallout
But you still won't listen to me
You're screaming - Bam!
The smack of the truth wakes you from your dreaming
So inconveniently

(Irony)
It sucks that it was all for nothing
(Painfully)
Your plans were redesigned
(Mournfully)
It's a shame you didn't stand for something
(Finally)
Now it's too late to make up your mind



And by the way: Min benhinneinflammation är borta~

Bra fint underbart

Härligt. Jag vaknade klockan 6 ikväll, somnade åtta på morgonen. Detta skulle väl inte vara Alltför problematiskt i sig om vi inte hade härlig skola imorron~

Mina förlamande problem fortsätter; jag måste skriva en konfliktanalys till imorron. Detta skulle ju inte i sig vara något problem heller om det inte vore för att JAG HATAR ATT SKRIVA JÄVLA ÄCKELUPPSATSER.

Varför kanske då den oupplyste undrar. Jo, för att det är så brutalt jävla tråkigt. Ointresset är ju nog för att döda en flock bisonoxar och den allmänna segheten som tillkommer får ju Bokstavligt talat klockorna att stanna. Nej, men det blir kul, detta är dock även orsaken till att jag skriver på min blogg~ jag får sådana impulser ibland när det finns saker som jag borde göra.

Angående blogg, det känns faktiskt inte så hemskt längre... mest pga införskaffandet av en så kallad facebook... (I'll just leave it at that...)

Allmän update på läget: Var i princip ledig nästan hela veckan. Mycket trevligt även om det fått mina sov och matvanor att... lida lite. Förövrigt så har jag full epic i wow (yay^^) samt ööh... jag har uppenbarligen fått någon sorts förmåga att hamna i "the zen focus of wc3" vilket jag inte vet om det är något positivt (just nu åtminstone).

Förövrigt skulle jag vilja bekänna min synd i att se den förhatliga filmen Gladiator igår i en stund av allmän svaghet klockan 3 på natten. Jag hatar den. Om det finns en film jag Aldrig någonsin tänker se tillsammans med andra människor så är det den.

Almänna saker:

Mitt projektarbete går... framåt. Tack vare Erikas heroiska hjälp så skonas jag från en fruktansvärd novell åtminstone så jag är faktiskt måttligt... tacksam mot henne.

Min skolgång går... nedåt på ett frustrerande sätt. Om vi säger såhör, jag är ju en elev som närmar sig vg~

Min lathet går... uppåt på ett alarmernde sätt. Jag känner mig inte riktigt i den form jag borde vara.

Julen närmar sig, det kommer bli... intressant. Intressant att se hur många som överlever, that is.

Jag ska skriva en novell så gott som frivilligt, det känns... märkligt. Vi får se hur det går och om Jag överlever.

Nästa vecka kommer Elin hit, det blir kul... äh.


Dagens episka citat: Oral presentation~

gg bb

Break it down

Ibland får man ju vissa impulser...

Igår fick jag för mig att skriva en psykoteurapeftisk analys of doom då jag åkte buss (man får vissa idéer när man åker buss...) idag är det dock helt andra saker som gäller;

Jag tänker starta en religion!

Denna religion ska centraliseras runt den punkt som utgör "den högre makten". Ni tror kanske att det är den mytomspunna Noshörningsdrottningen Helga from Hell jag pratar om, men nej. Hon är så mäktig att hon står över alla höga makter.
Det ska mer vara något i stil med "den högre makten inom dig" det vill säga lite "du är gud tema" för sånt tycker jag är lite små roligt... yeah, det kör vi på.

Hm, brainstorming. Låt säga att ens eget medvetande är verkligheten... då är världen någon sorts illusion uppbyggd runt ens medvetande av det undermedvetna, dvs det högre, inom en... that may make sense (at least when we're talking about religion x']).

Men då har vi problemet; vi är ju många människor på jorden. Hade det här varit en fullständigt ego religion hade jag kanske bara sagt "men de är projektioner av ens eget medvetande" men då hade jag inte fått det antal efterföljare jag vill ha. Nej, det måste snarare vara något i stil med att genom att allas gudomlighet liksom slår ut sig på varandra så blir det en kompromissande effekt... men om någon då har ett Starkare inre än de andra kommr han kunna forma världen efter sin vilja. Perfekt, nu har religionen ett syfte också; Total world DOMINATION!

Jag börjar gilla det här, få se nu... en religon behöver;
a) myter, legender, riter och traditioner
b) gudomligt, andligt innehåll
c) moral och etiska frågor
d) socialt system
e) tröst och omhändertagande... hm, vid närmare eftertanke skippar vi nog den.


Nåväl, för det första som sagt så är man resultatet av en fångad, compromissad själ. Detta har lite med ens sinne att göra förutom att den kan göra sig hörd genom det undermedvetna, därigenom andliga upplevelser som inte går att förklara. Precis, denna själ gör sitt bästa för att uttrycka sig, men eftersom den möts av alla världens andra själar så resulterar det oftast i ett enda stort dödläge. Vår inre själ, hm vi måste ge den ett namn... kommer inte på något nu. >< Hursomhelst är ju dens högsta önskan att kunna erhålla den kraft som krävs för att sätta sig över de andra själarna och därmed få fullkomligt kontroll över världen. Inte ett helt otrevligt mål, hehe.

Ibland störs dock balansen mellan folks själar, en själ kan ha en dag of power då allt går bra och vice versa, liksom människor kan prestera bättre i en sport en viss dag, osv. Såklart är dessa ting relaterade, även saker så som tur och otur. Ödet Är en sanning producerad av själen.

Hm, själen kan såklart vara ond eller god också. Vad vore världen utan ondska och godhet? Den formas då liksom under ens yngre år och så är det lite skillnad... nej, nu orkar jag inte skriva mer, vi fortsätter senare

Shades

Darian:

Namn: Darian (efternamn glömt)

Ålder: Kring 20-30

Ras: Människa

Beteckning: Overpowered magiker

Utseende: Klen, blek, svart halvlångt hår. Vita ögon.

Speciella kännetecken: Linkin park

Speciella förmågor: Ytterst stark magiker vid tillfällen. Var något skit om att "åh, om jag tycker om Keira så suger jag som magiker, buhu tihi".

Personlighet: Makthungrig, stolt, gnällig, barnslig.

Sinne: Dras mellan känslor, Keira och makt. Kan inte erkänna saker för sig själv, ingen självinsikt.

Kort bakgrund: Växte upp som någon form av magiker lärling inom någon kult i norden. Möttes mystiskt med en flicka vid namn Keira i en ruin stad (mötte även en viss varg kvinna vid namn Ilena). Utförde various bedrifter med denne och visade sig vara arvtagare till en super magi orden of overpower kallad Xel'Naga.

Efter ytterligare många strapatser slöt han, Keira och Ilena upp med en viss grupp bestående av Zar, Mian, Qan, Ilena,  Jhun och säkert några till för att rädda världen genom att besegra de andra Xel'Naga medlemmarna som fallit offer för en ondsint förbannelse. Detta lyckades. Darian slutade sina dagar i en mörk gränd offer för en bandit. Men inte förän han beseglat världens öde genom att avla fram linkin parks efterträdare lill Darian.

Övrig information: Antagligen Davids mest spelade karaktär. Tragiskt.

Spela(de)s i: Xel'Naga universum

Theme song: I princip allt med linkin park. Annars Soil - Redefine



Zar:

Namn: Zar Ksa (elelr något i den stilen om jag minns rätt)

Ålder: Kommer verkligen inte ihåg. Inte särskilt gammal.

Ras: Skuggklinga

Beteckning: Hårding

Utseende: Sjuklig gröngrå hy, lång, muskulös. Svart hår. Alltid klädd i rustning (inga undantag).

Speciella kännetecken: Rustning. Stort svärd.

Speciella förmågor: Ytterst kompetent krigare.

Personlighet: Enkel, rakt på sak. Ärlig, måttligt rättfärdig (efter egna principer). Tystlåten.

Sinne: Formulerar sina tankar i handlingar. Tänker mycket, säger lite. Analytisk men stenhård.

Kort bakgrund: Var general i episk Skuggklinge armé. Deserterade av anledning jag inte kommer ihåg. Slöt av någon annan anledning jag inte kommer ihåg upp med Xel'Naga gänget. Mian.

Slutade sina dagar som värdshusvärd tillsammans med en viss kvinna. Tre barn.

Övrig information: Antagligen Davids favoritkaraktär through the ages. Tragiskt.

Spela(de)s i: Xel'Naga universum

Theme song: Seether - Out of my way



Xendar:

Namn: Xendar

Ålder: Oändlig

Ras: Demon

Beteckning: Demonherre

Utseende: Kort, svart, rakt hår. Medellång, inte särskilt kraftigt byggd. Klädd i brun kåpa. Onaturligt starka gröna ögon samt grön ädelsten i pannan. Kraftigt ärrade händer varav den ena helt saknar naglar.

Speciella kännetecken: Ögon, stenen, händerna. Har även ett oproportionerligt stort svärd.

Speciella förmågor: Praktiskt taget odödlig även i sin mänskliga gestalt.

Personlighet: Lekfull, bekymmerslös. Lättroad. Stolt, trångsynt.

Sinne: Kan verkligen inte förstå sig på den patetiska, mänskliga världen som egentligen inte är värdig honom.

Kort bakgrund: Var en av de tre demonherrarna innan en ärkeängel lyckades låsa in honom i en mänsklig kropp där  han ska sitta tills han förmått sig känna omtanke. Ämnade före det använde Världens nyckel (en flicka som var den världsliga nyckeln till gudomlighet) men stoppades som sagt av en viss ängel.

Var i sin mänskliga form med på en viss resa tillsammans med Drathir, Ceal, Ace och Kent Kåre för att besegra en ondsint själsmagiker. Detta lyckades, han själv blev dock den enda överlevande.

Slutade sina dagar på hyllan tills vidare.

Övrig information: Uttänkt karaktär som aldrig riktigt använts.

Spela(de)s i: Umeå bordsrollspel #1 samt någon gång för 100000 år sen med Erika. Medverkar även i novell.

Theme song: Disturbed - Awaken



Xear:

Namn: Xear

Ålder: Kommer inte ihåg

Ras: Demon

Beteckning: Demon noble

Utseende: Grå, stenaktig hy. Gröna ögon i samma stil som Xendar. LÅNGA klolika naglar (kring 30 cm).

Speciella kännetecken: Anländer alltid under överdriven dramatik.

Speciella förmågor: Osårbar (läker ihop sår ungefär som en viss X-men karaktär).

Personlighet: Extremt sado-masochistisk. Egensinnig till tusen, 'livsnjutare', lat, fåfäng, självgod.

Sinne: Har otroligt dålig insyn hos andra varelser då de för honom bara är verktyg till hans behag.

Kort bakgrund: Blev utvald av episke demonherre Baal tillsammans med en grupp andra demoner att tillintetgöra en offensiv från himlen. Mötte där en demoninna vid namn Jezebel som kom att intressera honom mycket. Tillsammans utkämpade de båda med ifrågasättbar framgång ljusets patetiska hundar.

Har ännu inte slutat sina dagar.

Övrig information: Antagligen en av mina karaktärer som tänker mest men gör minst. x'] Har antagligen någon sorts relation med tidigare nämnda demonherre.

Spela(de)s i: Nine hells universum

Theme song: The Birthday Massacre - Goodnight



Jeaden:

Namn: Jeaden, nånting, nånting

Ålder: 5000 år!!!

Ras: Nattalv (alternativt narralv...)

Beteckning: Fail

Utseende: Blått hår, lilaaktig hy, silverskimrande ögon~

Speciella kännetecken: Han är c0o0o0o0o0o0o0o0o0ol...

Speciella förmågor: Antagligen mana burn, immolation, evasion och metamorphosis.

Personlighet: Cool.

Sinne: Dum i huvet.

Kort bakgrund: Skunk. Anne. Lol.

Övrig information: Davids första karaktär - -;

Spela(de)s i: Skunk.se ... ...

Theme song: Khand Youmard - Jag är född i ett annat land



Keal:

Namn: Keal nånting

Ålder: Can't remember

Ras: Människa (alternativt halvalv)

Beteckning: Mästertjuv

Utseende: Blek, svart hår.

Speciella kännetecken: Lömsk.

Speciella förmågor: Lömsk.

Personlighet: Lömsk.

Sinne: Lömsk.

Kort bakgrund: Lö... utförde med sin lärjunge vars namn jag verkligen inte kan komma ihåg (Cathy, Katty, nåt sånt där...) och Ivan - den unge ryssen, en episk resa där de inte kunde gå ut för då skulle de dö men kunde inte helelr stanna för då skulel de också dö.

Slutade sina dagar då han snubblade i ett mullvadshål och föll utför en klippa.

Övrig information: Oldschool xd

Spela(de)s i: David, Erika och Simon lajv of child.

Theme song: Papa Roach - Last restort (mullvadshålet...)



Animus 04 (07):

Namn: ^

Ålder: kring 20

Ras: Människa

Beteckning: Före detta viljelös soldat med psykiska förmågor

Utseende: Blek, lång, smal.

Speciella kännetecken: Död blick.

Speciella förmågor: Psykiska krafter, dvs kan påverka sin omgivning med hjälp av tanken. Kan även se in i folks medvetanden, osv.

Personlighet: Perfektionist, eager to prove and please. Förvirrad syftessökare. Protective.

Sinne: Söker syfte och ursprung.

Kort bakgrund: Levde som en slav i C-nånting corporations träningscenter där de under strikt hjärntvättning tränade människor med psykiska förmågor till specialsoldater. När en dag de anordningar som hållit hans och de andras sinne i schack började krångla lyckades han och en annan Animus med numret 11 fly från anläggningen.

Slutade sina dagar då jag inte orkade med mitt förra projektarbete längre och Elin svek vårt rollspel.

Övrig information: Ännu en karaktär som jag tänkt alldeles för mycket om och använt alldeles för lite.

Spela(de)s i: Random universum

Theme song:
04: Celldweller - Unlikely (Elin rollspel)
07: Celldweller - Switchback (Projektarbete novell)



Rickard:

Namn: Rickard Retard

Ålder: 15 (?)

Ras: Människa

Beteckning: Cp (bokstavligt talat)

Utseende: Liten, skallig, stora, dumma ögon.

Speciella kännetecken: Dum i huvet.

Speciella förmågor: Har en manifestation vid namn Ööööh.

Personlighet: Ingen emotionell intelligens överhuvudtaget. Försöker förstå och skapa band med andra människor på bästa sätt. Gillar att hjälpa andra, osjälvisk. Intelligent när det gäller logiska saker (matte, shack, osv)

Sinne: Äcklig.

Kort bakgrund: Alla vet. Slutade sina dagar på någon söderhavs ö of doom. Blev förhoppningsvis mördad av Eva.

Övrig information: Absolut hemskaste, mest förhatliga, svårspelade äckelkaraktären NÅNSIN!

Spela(de)s i: Manifestationsrollspel.

Theme song: Jag är en julskinka



Sindro (in progress):

Namn: Sindro DeAngelo

Ålder: Mellan 20 och 30

Ras: Människa

Beteckning: Häxjägare

Utseende: Blek, smal, långt, rakt svart hår (återkommande tema...), isblå, genomborrande ögon, klädd i svart munkkåpa. Två silversvärd vid höfterna.

Speciella kännetecken: Döljer ögon med huva, tittar nästan alltid ner i marken.

Speciella förmågor: Nästan övermänsklig sinnesnärvaro, hörsel, syn och reflexer.

Personlighet: Hatisk, beslutsam, falsk, skyr inga medel, resourceful. Dryg.

Sinne: Tror sig ha en bra uppfattning om världen. Utnyttjar detta efter bästa förmåga.

Kort bakgrund: Inte fastställt ännu.

Övrig information: Projektarbetes karaktär...

Spela(de)s i: Projektarbetes rollspel of megashark.

Theme song: Hjälp mig hitta senare


To be completed...

You're nothing if you're just another

Meddelande:

Igår sov jag 21 timmar. Jag somnade sju på kvällen dagen före och vaknade fyra på eftermiddan nästa dag.

Det bästa är att jag gick och la mig klockan tio samma kväll och somnade gott.

Meddelande 2:

Jag och Erika har börjat the projektarbetes rollspel of doom. Vi får se hur det går, i värsta fall kommer vi aldrig mer prata med varandra. Än så länge går det bra.

Meddelande 3:

Det är jobbig när man inte kan umgås med vissa människor man har lust att umgås med. Särskilt när vissa personer i ens närhet är alldeles för upptagna av varandra. x']

Meddelande 4:

En briljant sak är att jag i princip fått mvg på varenda uppgift, prov och liknande i skolan under den här terminen (med utantag för ett prov jag varken pluggade till eller hade någon aning om vad det egentligen handlade om... det fick jag vg på). Jag känner att det slutar nu, jag har två, tre uppgifter att göra och jag känner att jag verkligen inte orkar. Ingen anledning.

Meddelande 5:

Jag känner att detta är the point där jag förväntas skriva "omg, vad emo min blogg är", Om så ens är fallet så vill jag påpeka att det är något jag inte orkar påpeka further. Ni kanske klarar det bra själva, dock.

Meddelande 6:

Jag spelade mot min gamle vän session.onfire i wc3. Han piskade mig 2-1, jag vet inte om jag borde vara glad för att jag lyckades ta en map från turkiets sponsrade nationalspelare eller om jag bara borde vara deppad över att jag får ruskigt med pisk av en kille jag off-race'at back in the days...

Meddelande 7:

Imorgon kommer Dragon Age som fått 9.5 på gamespot. Jag känner mig som ett litet barn inför julafton samtidigt som den mer logiska delen av mig suckar åt att konfliktanalyser kommer bli åsidosatta pga det. Det är därför det är så bra att den logiska delen av mig sällan har så mycket att säga till om.

Meddelande 8:

Jag antar att ni alla vet precis vad jag ska skriva härnäst.

Meddelande 9:

Jag känner att jag har en uppenbar brist på saker som intresserar mig dessa dagar. Det gör mig frustrerad om något uttråkad. Jag hatar att göra lite av varje.

Meddelande 10 000 000:

Jag antar att jag här borde skriva något roligt, gärna något företagande jag misslyckats fatalt med. Jag kommer på alltför mycket, men inget av det är särskilt roligt ändå.

Dagens episka citat: “There are some people who live in a dream world, and there are some who face reality; and then there are those who turn one into the other.”

Operor non exsisto iustus alius

Sammanfattning av höstlovet;

LAN:

Gnåmen går och lägger sig, Jesper objects...

"Gnåmen, upp med dig, annars jävlar!" /Jesper

"Tro inte att du kan göra något som är värre än vad jag varit med om borta i Stockholm." /Gnåm

"Du, när jag har kommit och lagt mina svettiga bollar i ditt ansikte DÅ vill jag att du ska säga att du inte har varit med om värre!" /Jesper

"Glööö..." /Gnåm

Gnåmen lyder raskt Jespers vilja...


ROLLSPEL:

Livs arga karaktär pratar i vredesmod till en vakt;

"Men övertjejen då, din Petter-fetter-nisse!!"

Elin kommerterar att ha sex med en klon av sig själv;

"Det blir ju incest at it's best!"

Sammanfattning: Sockervadd...!


En mer djupgående analys på rollspelet låter jag efter bättre vetande utebli...

STORM OF ZEHIR:

Party: Knuts Utvalda





Helga the Tank from Hell

Noshörningsdrottningen i egen fruktansvärd person.



Gnomulus von Fladder

The AVENGER!


Non-Nit Mat'Fet

Den 9000 år gamla skönhetsdrottningen.


Vredigus af Slakteby


Den feminine slaktaren...



"Jag vill hitta ett FUSK!" /Elin

Elins kommentar när ingenting verkligen går...







Dagens episka citat: "Vi kommer även sälja saker för lättare förtäring." - Busskvinna @ umeå resa...





http://www.youtube.com/watch?v=vHUQht1HRmY - Äckligt bra låt till förvånansvärt bra film. Lyssna inte på den om ni inte vill bli beroende för alltid...






Och kom ihåg. Helga vakar över er från sin noshörningstron of eternal doom.

More fearsome than ever!





Sad but true

But if you sit the average male down in front of anything
halfway intriguing and explain to him that it has a system of rankings that
he can get better at over time, he'll become obsessed. Hence the popularity
of video games, martial arts, Dungeons and Dragons, and the seduction
community.

Jag efterlämnade en stad i bajs...

"Kära" läsare.

Välkomna.

Det är Mig ett nöje att stå för dagens inlägg, ett inlägg som inte bara strider mot alla moral-etikens lagar och regler utan även mot min arme kusin Davids själva skapelse.

Ja, ni gissade rätt. Jag kunde höra den upprymda flämtningen trots era försök att tillbakahålla den när ni insåg Vem som skrev de bevingade, förtrollande orden framför er blick;

Ja, det är jag.

Knut. - Den älskade som själv aldrig känt kärlek



Innan vi börjar att lista de otaliga missöden som min arme kusin till mitt nöje råkat ut för under den senaste tiden (samt några av dem han oundvikligen kommer få lida av i framtiden) så tänkte jag ta tillfället i akt att diskutera en av mina senaste planer med er. En plan av sannerligen infernaliska proportioner.~

Tänk er Persön, den pittoreska lilla, idylliska byn utanför Luleå. Se framför er de orörda ängarna, de söta små trähusen och de fruktansvärda vindkraftverken. Det är ju som hämtat från en mörk saga. Stället fullkomligt BER om förändring. Det ber om att förvridas.

Min vision;

Tänk er KNUTBY. Själva namnet är fullkomligt genialt passande. Uppkallat efter byns obestridliga överhuvud blir det ett utmärkt namn för det samhälle jag ämnar låta träda fram under mitt starka ledarskap. Se framför er ängar där en gång fluffiga får betat, nu fyllda med frätande, giftigt snorgult avfall från otaliga bakelse-fabriker. Se platsen där hus i målat trä stått men nu gett rum för snäva barracker i kallt stål. Se vindkraftverket som skär sönder fåglar och kastar metallskrot och isbitar på små barn... vi låter det stå kvar tills vidare.

Ni behöver inte kommentera hur lysande och onekligen inbjudande detta utopia låter, det är jag redan alltför väl medveten om. Jag uppskattar dock allt stöd jag kan få, även om det i slutändan säkerligen blir min egen ansträngning och inget annat som avgör ödet för den ovetande byn.

Nåväl, låt oss nu tala om annat. Om saker som är allt så mycket mer roande.

Som några av er säkerligen är medvetna om har vår unge vän David uppehålligt sig i den naiva staden Umeå under helgen. I sällskap med tre individer vars namn jag tills vidare inte bemödat mig med att memorera.

Hursomhelst bör dessa tre okända individer dock kommenderas för deras utomordentliga förmåga att plåga min unge och alltför naive kusin. Han har fått genomlida saker så fruktansvärda att även Jag fullkomligt ryser av njutning endast genom att tänka på dem.

De flesta plågorna har uppstått i formen av Magic, ett till synes harmlöst fantasy kortspel som trots sitt blidka utseende hyser fruktansvärd potensial av ren Terror.

David har (för att nämna något) blivit dödat av sin magic-ärkefiende som jag endast känner under namnet Flickan som Levde med Lamor - måhända en värdig motståndare att någon dag själv krossa? Dock fruktar jag att hon, liksom alla andra i denna patetiska värld skulle göra mig alltför besviken.

Han har även blivit förnekad att utdela över 70 skada i en enda omgång genom att en flicka som benämns som Motsatsen till Död spelade en illsinnig spell vid namn Fog som preventar all skada until end of turn i precis det rätta tillfället. Jag applåderar blygsamt dem båda.


Nåväl, det har varit mig ett nöje att berika er med min mörka visdom denna afton. Var snälla och gråt inte alltför mycket då ni inser att vår tid tillsammans temporärt tar slut. Ty jag är, och kommer alltid att vara överallt.

Med er, för alltid.

Se nu till att plåga min ovetande kusin efter bästa förmåga framöver. Varje drygt ord och illsinnade handling mot honom är som en smekning mot min egen svarta själ~

Tills vidare.

/Knut


Dagens episka citat:

"Här har min pappa ätit." - Motsatsen till död

Do you want it? My desire.

Asså tjaaaaa alla ;)

ja e tillbaks efter ett lååååångt uppehåll för att sprida lite modeinriktat ljus över era små liv ^^

vaknade 01.31 idag, sååå trött men kunde ändå inte somna!!! gick och la mej 17.00 igår så det var väl bara att vänta LOL!! :p

såååå... vad har JAG gjort i veckorna då?? Först så var det ju lite mode shopping i sommmmrasss då. köpte ett linne och en sjuukt snygg tröja. Bilder kommer senare :D

sen har jag ju varit mycket med polarna, det har ju bara varitt sååå sjukt galet ibland!

en jag känner, gnåmen heter han, han är bara sååå söt ibland. han talar konstant om mäns bakdelar som om det är nån sorts obsession alltså!! sjukt gullit va? ;)

sen så har ja typ en ny kompis tror jag... hon heter cissi och hon borde typ nämnas här på bloggen tycker jag lixom

varför?? för att hon är världens lilla SÖTNOS ;))

för nån helg sen var jag i umeå föresten med ellan, det var sjukt kul!!! vi festade, hängde med tjejer och köpte ut cigaretter till mindreåriga!! det var sjuuuukt coolt :D

sen spelade vi sanning eller konsekvens, hihi, ni kan inte giiiissa vad som hände ;)) xD

bland annat så var jag tvungen att ringa till erika (LOL, den tönten!! hon ser ju på ANIME!) och säga att jag var BÖG!! hahaha!

igår var det fisk till lunch och det var inge gott men man måste ju som äta ibland ändå så... :/

och ni kan inte GIIIIISSA VEM JAG TRÄFFADE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :) ;)

hihihihi... nä, jag kommer inte säjja det!! :D ;)

igår fick ja tillbaka mitt samhälls prov och jag tänkte lixom först ba "de e sååå kört!!!" men så fick jag mvg och ja blev typ glaaa!!!!!!!!!!!!!!!!!! :D så nu får ni alla säga grattis till mig i 100 dagar för ja e sjukt stolt för jag har lixom fått mvg på alla prov den här terminen typ ba! :D:D fast ni vet ju hur hårt ja pluggar så kanske inte är dee så konstigt va?? ;) ja e ju smart :p

asså, idag har vi tidender å ja ska skriva typ om hund-sko-mode 09!! ^^ har väntat på de typ hela livet tror ja!! :P

nä men robert den tokiga killen i min klass ni vet haha ;) han e nästan lika galen som mig!! :d

han å ja typ ba "kan vi inte göra bukfett 09" för förra gången gjorde vi liksom "beach 09" å de vart liksom stor succé för man skulle läsa på webben men där stod det bara "läs på webben" haha :D retard fittorna i min klass är typ så dumma i huvet att man har lust att lobotomera dem bara för att det inte skulle bli någon skillnad. Sjukt kul va?? :)))

asså, ni kommer inte fatta när ja skriver de här men det känns ty p plötsligt som om typ konstigt i mig. liksom typ som om ja förändrats på nåt sätt. blivit annorlunda lixom å ni typ ba "nej, det kan ju inte hända, du e ju bäst som du ee!!" men de e lugnt för ja typ trivs att vara såhär tror jag, de e lixom svårt att bestämma sig haha ;)

asså, ja e bara sååå tom i huvet ibland haha!! :D ja försöker som komma på nånting jag tänkte säga för ja liksom vet att jag tänkte säga de men så e de som helt borta typ LOL! en kille i klassen säger alltid att ja e borta och ja undrar som de stämmer lite grannn ;) ^^

ska nog försöka gå å träna idag fast ja e så trött, de bästa me å träna är ju att man ser så snygg ut föresten ;)

haha nu ska ja lixom gå ut och gå 9 km, man måste ju hålla formen asså :D å så e de ju fin måne

sen måste ja hitta sjukt snygga kläder för tidender fotot idag, ja vill ju inte så ut som FÖRRA ÅRET hahahahaa !!! xD

föresten, de finns en tjej ja e så himla intresserad av, hon e ba sååå sjukt attraktiv!! men ni får ju gissa vem det är hahaaha ;)) haha lol föresten så kanske de är en kille ;) xD ^^

...

LET ME OUT!!



Dagens episka citat: David till Erika under 'bögsamtalet':
David: "Hade du trott på det (att jag var bög) om de inte skrattat i bakgrunden?"
Erika: "Nja, kanske om det var Simon."




The showdown...

Här kommer vi presenteras med den episka showdownen mellan David och Tim om vem som kunde få fram den mest episka, overpowered, dryga och motbjudande karaktären... (obs! Detta bör inte läsas av barn och andra med små hjärnor!)

David:
Ett kalt fällt, utan vare sig gräs eller träd utan endast färgat av svart sot låg under hans fötter. Runt omkring honom registrerade hans unika sharingan-byakughan öga uppskattningsvis 600 fiender. Alla starka ninjas från de intilliggande byarna. Han visste varför de var här, de hade kommit för honom. De visste vad han var, att han var ondska. Ondskan i sin renaste form. Ett vagt leende nuddade hans bleka men fylliga läppar.
"Då kan vi börja."
Ungefär två sekunder senare fann han sig återigen ståendes på ett kalt fällt, utan vare sig gräs eller träd. Endast befläckat med 600 kroppar. Han log... arrogant.


Tim:
Plötsligt genomljöd luften av ett mystiskt viskande, vinden verkade tillta som ett ylande från en hel vargflock. En man kom gående från skogskanten, hans rödgyllene hår fladdrande trots att vinden nu hade stillat i skräck. Där han steg fram vittrade gräset och kropparna ruttnade som om tiden själv försökte fly från mannens sandalklädda fötter. Hans snövita ögon granskade kallt mannen framför honom. 600 fiender? Så tragiskt att han skulle möta någon så svag denna dag. "Du söker döden min vän" Sade han med ett tonfall som visade på att det sista ordet inte hade sin inneboende mening helt korrekt ditsatt. "Kanske, vill du själv


David:
Bitch-Killer09 vände långsamt men ändå obrytt sin blick som kunde få städer att darra skräck mot den patetiska uppenbarelse som vågade få hans färska kroppar att ruttna omkring honom. Inte för att det hade gjort honom upprörd men för att arrogansen den andra visade störde honom måttligt.
"Hah, jag förstår att du är imponerad över mitt vanliga morgonpass. Såklart har jag ju fler som väntar ju längre dagen lider. Idag kändej ag mig dock lite slö så det tog hela 2 sekunder, jag ber om ursäkt för detta." Han log ett leende så arrogant att människor på andra sidan jorden kände sig illa till mods. Hans ena öga var som sagt en sharingan/byakugan fuse men hans andra var grått som en dimmig morron på en kyrkogård.
"Ska du inte fråga varför mitt ena öga är så grått fast jag bara är 5000 år? ´" Frågade han och flinade lömskt men ändå tillbakahållet medan han skrattade rått och bollade med huvudet på en drake.


Tim:
"Hmpf, tog det dig 5000 år att lära dig de där barntricksen, Du är fortfarande tolv evigheter för ung lilla pojk.." Svarade Dragoneater med så drygt tonfall att luften verkade kletig som sirap. "Ser du inte att draken du bollar med, har jag redan ätit ren på kött och fjäll?" Med de orden höjde han en blek, ärrad hand och snärtade till i luften, genast exploderade femtiotre träd i skogskanten och brann sedan upp för att det gick för fort för att de skulle låta bli att fatta eld. "Nu ska du få se, på riktiga morgonpass!" Genast var han bakom sin fiende och dropkickade mot hans skallbas med en bil virad om foten. Han hade hämtat bilen i en annan dimension innan han anföll, så snabb var han, Dragoneater den fruktade.


David:
Han kastade en arrogant blick på den renätna drakskallen han höll i sin hand. "Visst, jag gillar att bolla med mina kommande offers före detta mat." Flinade han skoningslöst. När mannen som han redan räknat ut hetta Dragoneater sprängde lite skog mörknade hans blick plötsligt.
"Hur vågar du visa prov på sådan svaghet i MIN närvaro utan att genast begå självmord?" Han rynkade på läppen i avsmak. "Så här ska det gå till." Plötsligt blinkade han blixtsnabbt mot skogskanten, ett rofyllt men ändå skräckinjagande leende nuddade hans läppar när all skog på hela jorden förvandldes till benknotor så snabbt att tiden verkade gå baklänges. Han märkte förståss genast när hans naive fiende dök upp med något så fånigt som en Bil bakom hans rygg.
"Haha, en dropkick med fordon, menar du tekniken som JAG uppfann när jag fortfarande visste vad kärlek var? Tillåt mig le av ondska." Plötsligt, innan hans motståndare visste ordet av hade han både lett ondskefullt och dykt upp bakom denna, inte ensam men med en armé av 50001 kloner av sig själv alla beväpnade med kopior av det lutande tornet i pisa som han själv byggt upp under en miljonteldels sekund. "Nu ska du få äta både torn och smärta!"


Tim:
"Ha, kärlek har jag inte ens smakat i något av mina TIDIGARE liv, din lilla fjolla!" Yrkade den rödhårige adekvat på. Genast försvann han i ett moln av fenixfåglar som alla brände upp fyrtio miljoner kloner var, så att Bitchkiller fick minus i kloner och inte kunde frammana några på skitlänge. Med ena handen kokade han lite te, samtidigt som han bitchslapade bitchkiller 205829582+958 gånger i sekunden, tills dennes hud började flagna, då samlade han upp hudflagorna och körde in dem i motståndarens ögon.
"Vill du ha lite hudsalva? haha!" SKrattade han helt glädjeöst eftersom han aldrig hade upplevt gädje heller. I nästa sekund slog han ner i marken så att ett naturligt oljefält uppenbarades och dränkte in hans motståndare.
"Vilken blåsning, va?" Flinade han, satte på sig ett par solglasögon och kastade en ciggarett på oljan. "hastalavista, kärring."



David:
Bitchkiller09 bara log lugnt men ändå kunde man se den fruktansvärda kraften i hans blick.
"Tack för att skinnade mitt skinn, då kunde jag visa mina sanna form. Noshörningshud från helvetet." Skrattade han sarkastiskt och visade sin fruktansvärda form.
"Och tack för att du tog bort mina kloner, jag kände ju att de var överflödiga för att besegra nån som du." Han tog fram ett glas, fläckat av torkat getblod och fyllde den med brinnande olja.
"Och tack för att du satte eld på oljan, jag brukar oftast inte dricka så svaga saker men just idag kände jag mig sugen på nåt milt." Flinade han och tömde glaset som var på ungefär 1000 liter på en sekund. "Nu ska du ta min bästa attack, synd att du inte kommer leva för att se resultatet!" Plötsligt sammlade han all ondska från världen och helvetet i sin ena hand. Hm, inte nog. Tänkte han maktgirig som han var och teleportade sig på en sekund till himmlen och dödade alla där + lät dem återuppstå som zombies av ondska.
"Såja, nästan nog." Skrattade han med så mycket ondska i rösten att alla som hade någon godhet i hjärtat på jorden och alla planeter på tio miljoner ljusårs radie dog i svåra krämpor.
"Dödsstrålen av doom +1!" Vrålade han och skickade iväg en attack så fruktansvärd att den fick surströmming att verka som något för barn.



Tim:
Under ordutbytet stod Dragoneater bara och log utan att egentligen mena något av leendet. Han hatade ju faktiskt allt. Då han såg den andre samla sin attack skrattade han bara bakvänt och höll upp sin egna hand.
"Vad lång tid det tog" Sade han och använde endast sin egna styrka för att ladda upp sin kraft så att marken sprack till damm. Med ett flin samlade han alla drakars själar i sin chakra och avfyrade själv en massiv teknik som fick hela DBZ-casten att häpna av sexuella anledningar.
"Dö nu, din mask!" Med ett väldigt dån krockade teknikerna och genast fattade universums infrastruktur eld av de massiva energistormarna.

Plötsligt ryckte Dragoneater till i skräck, ur mitten på strålarna framträdde en varelse som flinade kallt. Med ett enda slag dödade han båda kämparna och låste in dem i sina scrolls så han kunde använda dem till eget bruk någon dag. Darkassasinwolfsoul-19 flinade bara ilsket när han såg en fiskmås anfalla en påfågel, och breddade sedan flinet när en X-wing åt upp dem båda, han hade ju trots allt summonat den med sin magiska flöjt.. Fan vad svaga alla var. Tänkte han och teleporterade sig till en annan del av universum där han levde i lövgömman, under ett annat namn!!!!...



Trots deras makt så blev båda karaktärerna i slutändan besegrade av den fruktansvärda darkassassinwolfsoul_19, mera känd under kodnamnet "warsimon" eller "ashigaru".

Men en dag kommer dom bryta sig lös ur hans användbara-best-scrolls och hämnas!

En dag...!

En dag i sorg...

Igår prövade jag på att vara en Elin...

Detta äventyr började dock verkligen i förrgår. Jag vaknar lite lojt klockan 3 på eftermiddagen, ungefär som en sann man bör göra. Trots att jag sovit relativt länge och väl kände jag mig verkligen inte utvilad, det har jag för nämnandets skull inte gjort på typ en vecka, så det var med stor möda jag faktiskt kravlade mig upp ur sängen.

Det var just i denna stund av svaghet som en liten GNÅM requestade min närvaro, mina wc3 krävande sinnen tog såklart över och jag godtog glatt erbjudandet. Och beseglade mitt öde.

Väl i Sundom, the by of the gnåmes (och Martins) så skulle vi bada, det skulle även Erika & co. Egentligen skulle vi ha koordinerat våra efforts och badat samtidigt men så blev det ju såklart inte, och kanske tur var det. I slutändan var det dock jag, Gnåmen och Red October (aka gnåmens hund) som tog oss ett dopp. Det var så intressant ett bad kan bli eftersom både jag och lille Gnåmen var tvungna att leva i evig skräck då hans jävla monsterhund med rysk ubåts påbrå skvätta ner oss (vi arma icke pro badare vill ju ta oss ner i vattnet i maklig takt...) och sedan lömskt jaga efter oss (detta var farligt eftersom den typ var utrustad med människoköttsskärande klor som gick på högvarv). Den håriga jäveln fick dessutom för sig att vi passade väldigt bra ihop och försökte typ dreggla i mitt ansikte när jag också skulle leka rysk ubåt. Ruskigt.
Sen badade jag även med den mytomspunna Lady Lama, nu kanske de skarpsynta av er reagerar på att jag badade med både hundar, gnåmer och lamor. What can I say, ute i sundomsjungeln får man umgås med de mest bessynerliga av bestar. Den incidenten slutade iaf kort sagt i att min skalle typ genomborrades av vatten och att Lady Lama vidtog gestalten av en Egyptisk konkubin...

Sen partade jag och ze gnåm vägar med resten av gänget för att göra det riktiga män bör göra en sen söndag kväll...
Spela wc3. (inget annat)

Fast iofs så blev det ju rätt mycket annat också, hehe... (Guitar hero och unreal tournament, INGET ANNAT!)

i wc3 hade vi föresten världens mest episka 4 mot 4 match. Vi kunde inte teama upp med varandra som man ska eftersom det var nåt konstigt med brandväggarna så vi beslöt oss för att söka till Random team samtidigt. Det hela slog slint, trots att vi hamnade i samma game så hamnade vi på varsitt lag. Man kan tänka sig att det hela skulle bli en lätt seger för mig, men ödet hade valt annorlunda...

Med ett team av fullständigt hjärnkapacitetsbefriade night elves vid min sida kämpade jag tappart mot gnåmen & co. Till slut var det bara jag som hade några gubbar överhuvudtaget kvar på mitt lag (min bas var dock död) och dessa gubbar var två till antalet. Mina starka heroes, DEATH KNIGHT OCH LICH!! Man kan här tänka sig att en vanlig man hade förlorat snabbt eller kanske till och med gett upp.
Tur då att jag inte är en vanlig man. *gläns*

Med en vilja av stål högg jag mig igenom fiendens heroes som om dom vore smör och nukade dom som om dom vore japanska städer! Gnåmens panda som inte direkt hade turen på sin sida fick äta ganska många death coils så att säga...

men trots min kämparglöd så visade sig en mot fyra vara överlägsna odds till och med för mig och efter en 47 minuter lång kamp bet jag motvilligt i gräset.

Slutscoren för matchen talade dock sitt tydliga språk...

Units killed:
1. David: 240
2. Gnåmen: 80
(resten hade ännu mindre)

Heroes killed:
1. David: 15
2. Gnåmen: 6 (eller om det var 8)
(resten hade ännu, ännu mindre)

sen spelade vi unreal där gnåmen hade en väldans otur (stackars gnåm)

sen spelade vi guitar hero, det spel gnåmen hade väntat på hela kvällen eftersom det är det spel där han faktiskt är mig överlägsen. Dock slutade det med att vi båda ägde oss själva. Kanske hade det något med klockslaget 3 på natten att göra.

Efter många försök senare att försöka ta 10 datorer själva i wc3 så kapitulerade dock gnåmens krafter och han gick och la sig. Jag fick dock snabbt en ny vän, Gnåmens ludna och norska katt kom och typ blev min ally. Efter att jag typ klappat katt jäveln i en timme så kom den på att den typ skulle sova brevid mig, naiv som jag var tänkte jag "nåja". Det fick jag bittert ångra.

Jag hade faktiskt tänkt vara vaken hela dygnet för att vända på det, man kan säga att jag fick lite hjälp från ovan till detta. Jag höll nämligen på att somna där brevid min nya ludna vän, men ödet ville annorlunda. Jag är allergisk mot katter, ganska mycket faktiskt. Det brukar bli så att det börjar klia som fan i mina ögon. Igår tog jag det tog till en ny level.
Om vi säger såhär, mina ögon var röda. Inte liksom blodsprängda utan totalt röda. Mina ögonvitor eller more adequatly put Ögonrödor svälde typ upp runt mina pupiller och jag såg typ ut som nån i en tecknad film... kort sagt var det hela mycket frustrerande.

Det absolut dåliga med det hela var att tidigare nämnda katt bestämt sig för att förfölja mig vart jag än gick och typ jama efter uppmärksamhet (den försökte till och med förfölja mig på toa, men det lät jag den inte...). Till slut deserterade jag the gnåm hus of terror and hundar (och katter) efter en hård kamp. Att komma ut genom dörren utan att släppa ut katten (som fortfarande var efter mig) och typ 20 hunder var lättare sagt än gjort.

Klockan 7 på morgonen, location Sundoms idylliska vidder. Jag typ spatserade runt och var glad att jag var den enda som var ute (jag menar, jag såg definitivt ut som en knarkare med mina vackra ögon och typ lite små osäkra gångstil som kom av outsäglig trötthet.
Det hela slutade med att jag fann mig själv lutandes över räcket på en bro, en rasande flod (bäck) strömmade under mig. Jag tänkte med gråten i halsen:
"Är detta LIV VÄRT ATT LEVA?!"
...
okej, egentligen tänkte jag "fan vad less jag är". Då såg jag en anka.

En gul gummianka.

Den låg på en sten mitt ute i bäcken (elelr vad man nu säger). Av ren impuls påbörjade jag en episk klättring och fick till slut tag på mitt pris. Sen tog jag med mig ankan hem till gnåmen (och räddade honom från sin mors vrede genom att väcka honom när denne ringde).

Sen for jag typ hem.

OCH KÄMPADE!

Till klockan 4 på eftermiddan höll jag mig ståndaktigt vaken med hjälp av spel, kalle anka och ren viljestyrka. Sen somnade jag och sov.

Jag sov 16 timmar.

Nu är jag vaken.

Dagens episka citat: "three captains... three ships... ball 1." - The Matrix (russian edition)

Tidigare inlägg
RSS 2.0