David var sjuk igår. Han satt och chillade lite, tänkte "jag kan ju lira lite wc3". Gick in på spelet, började söka nån att lira mot, sitter som och chillar i den svenska "kanalen" (aka typ chattrum) under tiden. Allt är liksom lugnt och tyst och fridfullt som vanligt. Så plötsligt skriver en... individ "knulla mig hur du vill".

Det är liksom... ingen big deal egentligen men det var som så jävla bra. xD Det är typ som att någon sa det i ett väntrum hos tandläkaren rakt ut.

Iaf, idag var jag sjuk igen (dom ringde för bara några timmar sen från nåt filmbolag och bad mig skriva under kontraktet med Alien slemmet) så jag har faktiskt varit lite nyttig och skrivit min lilla krönika som ska in i tidningen. Intresting, intresting (not).

Här är den iaf, nån kanske orkar läsa (fler lär ju göra det här ändå än när den väl hamnar i tryck)

För mig känns det ofta som om hela den här ”Norrland grejen” har blivit något sorts fenomen. Texterna på lokalproducerade mjölkpaket beskriver gärna ofta Norrland som den plats i Sverige där böljande (alltid böljande), orörd natur breder ut sig över ett vackert men farligt landskap där människor och vilda djur lever sida vid sida som jämlikar. Det om naturen kanske stämmer till viss del, dock har jag i skolan i centrala Luleå svårt att påstå att jag känner särskilt stor tillhörighet med vildmarken någonstans i Lappland. För det är ju just det som är problemet.

Norrland är två tredjedel av Sveriges yta så varför kallar man egentligen någon ”norrlänning” istället för ”norrbottning” till exempel? Skulle man någonsin kalla en Malmöbo för götalänning istället för skåning? Av vad jag upplevt finns det i alla fall många som inte drar sig för att sammanfatta en Umeåbo och en Kirunabo som norrlänningar. Jag tycker vi ska leva under samma förutsättningar.

 Folk från södra Sverige som ser ner på oss här uppe på det ena eller andra sättet är ju inget ovanligt. Pistvakt och föreställningar om isbjörnar på gatorna (vilka gator? Det finns ju bara skog!) är skämtsamma saker som är lätta att tollerera men när folk kommer till Luleå och blir förundrade över att det finns både affärer och en flygplats i staden eller när Fredrik Lindström från programmet ”Värsta språket” försöker ”bevisa” att de norrländska dialekterna är ”tystlåtna och enkla” genom att intervjua en ensam, gammal kvinna som bor isolerad i skogen någonstans i Lappland då börjar kännas som om det gått för långt.

Det värsta är att det är svårt att säga vems ”fel” det är att det blivit så här och är det då något fel med det? För en ung person såsom mig själv kan det faktiskt ibland bli lite irriterande, fin natur och renskötsel i all ära men jag personligen föredrar faktiskt att bli räknad till det det moderna samhället. Så svårt är det inte att säga Norrbotten eller Luleå. Jag tror inte att det är någon som skäms över att bo här, men i alla fall jag vill höra att jag bor just här i Luleå, inte att jag kanske bor någonstans i ett 261 292 km² stort område. Och visst finns det fin natur, men det finns annat också, något alla borde komma ihåg.



Welcome to the limit~ (8)

Så jävla bra låt xd


Dagens episka citat: Är du ond? - Elin <3


Byebye

OCH INGET JÄVLA SLACK PÅ KOMMENTARERNA ANNARS INFÖR JAG FAN LÖSENORD OCH INGEN SKA FÅ VETA DET!