En dag i sorg...

Igår prövade jag på att vara en Elin...

Detta äventyr började dock verkligen i förrgår. Jag vaknar lite lojt klockan 3 på eftermiddagen, ungefär som en sann man bör göra. Trots att jag sovit relativt länge och väl kände jag mig verkligen inte utvilad, det har jag för nämnandets skull inte gjort på typ en vecka, så det var med stor möda jag faktiskt kravlade mig upp ur sängen.

Det var just i denna stund av svaghet som en liten GNÅM requestade min närvaro, mina wc3 krävande sinnen tog såklart över och jag godtog glatt erbjudandet. Och beseglade mitt öde.

Väl i Sundom, the by of the gnåmes (och Martins) så skulle vi bada, det skulle även Erika & co. Egentligen skulle vi ha koordinerat våra efforts och badat samtidigt men så blev det ju såklart inte, och kanske tur var det. I slutändan var det dock jag, Gnåmen och Red October (aka gnåmens hund) som tog oss ett dopp. Det var så intressant ett bad kan bli eftersom både jag och lille Gnåmen var tvungna att leva i evig skräck då hans jävla monsterhund med rysk ubåts påbrå skvätta ner oss (vi arma icke pro badare vill ju ta oss ner i vattnet i maklig takt...) och sedan lömskt jaga efter oss (detta var farligt eftersom den typ var utrustad med människoköttsskärande klor som gick på högvarv). Den håriga jäveln fick dessutom för sig att vi passade väldigt bra ihop och försökte typ dreggla i mitt ansikte när jag också skulle leka rysk ubåt. Ruskigt.
Sen badade jag även med den mytomspunna Lady Lama, nu kanske de skarpsynta av er reagerar på att jag badade med både hundar, gnåmer och lamor. What can I say, ute i sundomsjungeln får man umgås med de mest bessynerliga av bestar. Den incidenten slutade iaf kort sagt i att min skalle typ genomborrades av vatten och att Lady Lama vidtog gestalten av en Egyptisk konkubin...

Sen partade jag och ze gnåm vägar med resten av gänget för att göra det riktiga män bör göra en sen söndag kväll...
Spela wc3. (inget annat)

Fast iofs så blev det ju rätt mycket annat också, hehe... (Guitar hero och unreal tournament, INGET ANNAT!)

i wc3 hade vi föresten världens mest episka 4 mot 4 match. Vi kunde inte teama upp med varandra som man ska eftersom det var nåt konstigt med brandväggarna så vi beslöt oss för att söka till Random team samtidigt. Det hela slog slint, trots att vi hamnade i samma game så hamnade vi på varsitt lag. Man kan tänka sig att det hela skulle bli en lätt seger för mig, men ödet hade valt annorlunda...

Med ett team av fullständigt hjärnkapacitetsbefriade night elves vid min sida kämpade jag tappart mot gnåmen & co. Till slut var det bara jag som hade några gubbar överhuvudtaget kvar på mitt lag (min bas var dock död) och dessa gubbar var två till antalet. Mina starka heroes, DEATH KNIGHT OCH LICH!! Man kan här tänka sig att en vanlig man hade förlorat snabbt eller kanske till och med gett upp.
Tur då att jag inte är en vanlig man. *gläns*

Med en vilja av stål högg jag mig igenom fiendens heroes som om dom vore smör och nukade dom som om dom vore japanska städer! Gnåmens panda som inte direkt hade turen på sin sida fick äta ganska många death coils så att säga...

men trots min kämparglöd så visade sig en mot fyra vara överlägsna odds till och med för mig och efter en 47 minuter lång kamp bet jag motvilligt i gräset.

Slutscoren för matchen talade dock sitt tydliga språk...

Units killed:
1. David: 240
2. Gnåmen: 80
(resten hade ännu mindre)

Heroes killed:
1. David: 15
2. Gnåmen: 6 (eller om det var 8)
(resten hade ännu, ännu mindre)

sen spelade vi unreal där gnåmen hade en väldans otur (stackars gnåm)

sen spelade vi guitar hero, det spel gnåmen hade väntat på hela kvällen eftersom det är det spel där han faktiskt är mig överlägsen. Dock slutade det med att vi båda ägde oss själva. Kanske hade det något med klockslaget 3 på natten att göra.

Efter många försök senare att försöka ta 10 datorer själva i wc3 så kapitulerade dock gnåmens krafter och han gick och la sig. Jag fick dock snabbt en ny vän, Gnåmens ludna och norska katt kom och typ blev min ally. Efter att jag typ klappat katt jäveln i en timme så kom den på att den typ skulle sova brevid mig, naiv som jag var tänkte jag "nåja". Det fick jag bittert ångra.

Jag hade faktiskt tänkt vara vaken hela dygnet för att vända på det, man kan säga att jag fick lite hjälp från ovan till detta. Jag höll nämligen på att somna där brevid min nya ludna vän, men ödet ville annorlunda. Jag är allergisk mot katter, ganska mycket faktiskt. Det brukar bli så att det börjar klia som fan i mina ögon. Igår tog jag det tog till en ny level.
Om vi säger såhär, mina ögon var röda. Inte liksom blodsprängda utan totalt röda. Mina ögonvitor eller more adequatly put Ögonrödor svälde typ upp runt mina pupiller och jag såg typ ut som nån i en tecknad film... kort sagt var det hela mycket frustrerande.

Det absolut dåliga med det hela var att tidigare nämnda katt bestämt sig för att förfölja mig vart jag än gick och typ jama efter uppmärksamhet (den försökte till och med förfölja mig på toa, men det lät jag den inte...). Till slut deserterade jag the gnåm hus of terror and hundar (och katter) efter en hård kamp. Att komma ut genom dörren utan att släppa ut katten (som fortfarande var efter mig) och typ 20 hunder var lättare sagt än gjort.

Klockan 7 på morgonen, location Sundoms idylliska vidder. Jag typ spatserade runt och var glad att jag var den enda som var ute (jag menar, jag såg definitivt ut som en knarkare med mina vackra ögon och typ lite små osäkra gångstil som kom av outsäglig trötthet.
Det hela slutade med att jag fann mig själv lutandes över räcket på en bro, en rasande flod (bäck) strömmade under mig. Jag tänkte med gråten i halsen:
"Är detta LIV VÄRT ATT LEVA?!"
...
okej, egentligen tänkte jag "fan vad less jag är". Då såg jag en anka.

En gul gummianka.

Den låg på en sten mitt ute i bäcken (elelr vad man nu säger). Av ren impuls påbörjade jag en episk klättring och fick till slut tag på mitt pris. Sen tog jag med mig ankan hem till gnåmen (och räddade honom från sin mors vrede genom att väcka honom när denne ringde).

Sen for jag typ hem.

OCH KÄMPADE!

Till klockan 4 på eftermiddan höll jag mig ståndaktigt vaken med hjälp av spel, kalle anka och ren viljestyrka. Sen somnade jag och sov.

Jag sov 16 timmar.

Nu är jag vaken.

Dagens episka citat: "three captains... three ships... ball 1." - The Matrix (russian edition)

Kommentarer
Postat av: Emilio

Det var en sen lördag kväll, Not late söndag kväll.



Men jag är stolt över dig David, du har nämligen lärt dig hur man städar efter ett LAN.

2009-07-13 @ 11:32:39
Postat av: Elin

Prövat på att vara en Elin?

2009-07-14 @ 23:34:21
URL: http://kallisti.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0